Det framgår av en särskild granskning från Riksrevisionen med utgångpunkt från pandemin och att det därefter blivit betydligt vanligare att jobba hemifrån.
På kort sikt kan inte Riksrevisionen se att distansarbete påverkar myndigheternas effektivitet.
Men granskningen – som bygger på enkäter, dokumentstudier och intervjuer – har kommit fram till ett flertal positiva effekter för arbetsmiljön.
Anställda upplever en bättre balans mellan privat- och arbetsliv och uppskattar den möjlighet till flexibilitet som distansarbete ger.
Dessutom ser myndighetsledningarna fördelar med att distansarbete utvecklar digitala arbetssätt och även att det underlättar rekrytering från ett större geografiskt område.
Riksrevisionen pekar också på negativa konsekvenser i form av olika sociala aspekter som kan bli lidande – exempelvis samarbete och kollegialt lärande – samt att chefsrollen försvåras med ledning och att fånga upp stödbehov bland medarbetare.
– Den här rapporten svarar inte på alla frågor om vad distansarbete innebär för den statliga verksamheten. Men den identifierar ett antal utmaningar som behöver hanteras för att undvika negativa konsekvenser för myndigheternas effektivitet, säger riksrevisionsdirektör Claudia Gardberg Morner.
Enligt en undersökning från SCB arbetar omkring 60 procent av statligt anställda hemma minst en dag i veckan. Under pandemin arbetade som mest 62 procent hemifrån under minst hälften av arbetstiden.
