Det står klart sedan regeringen tillsatt en särskild utredning om bakgrundskontroller med redovisning i mars 2027 som underlag för författningsändringar.
Utredningen tar till stor del sikte på bakgrundskontroller vid anställning. Men av direktiven framgår att den även ska ta sig an nödvändiga förändringar för kontroller av exempelvis leverantörsföreträdare kring ingående eller uppföljning av avtal.
– Bakgrundskontroller är ett viktigt verktyg för att stärka samhällets motståndskraft mot den organiserade brottsligheten, säger justitieminister Gunnar Strömmer i ett pressmeddelande om behovet av ökade möjligheter till kontroller.
Utredningen ska särskilt titta på problematiken kring hinder kopplade till EU:s dataskyddsförordning när det gäller olika söktjänster för bakgrundskontroller.
Tidigare i år fastställde Högsta domstolen – GDPR och brottmålsdomarna I och II – att viktiga personuppgifter inte får göras sökbara.
”Samtidigt är behovet av sådana uppgifter stort.”, skriver regeringen, som ger den nya utredningen i uppgift att säkerställa tillgång till informationen i de fall där det finns ett legitimt behov.
Det blir Integritetsskyddsmyndigheten generaldirektör Eric Leijonram som ska utreda bakgrundskontroller – ett uppdrag som han kommer att ha jämte ordinarie tjänst fram till mars 2027.
– Behovet av bakgrundskontroller är tydligt, inte minst i arbetet mot den organiserade brottsligheten. Samtidigt måste det finnas en balans där vår personliga integritet skyddas. Dagens situation med ett oklart och fragmenterat regelverk är inte bra, säger Eric Leijonram.
I kommittédirektiven lyfter regeringen även fram betydelsen av en samordnad registerkontroll, ett system som Bolagsverket jobbar med och som ska vara i drift 2028. Det betänkande som ska ligga till grund för registerkontrollen bereds i Regeringskansliet.
