Sigtuna kommun blev nyligen föremål för ett reportage i Uppdrag granskning som bland annat visade hur konsultkostnaderna skenade samtidigt som den interna bemanningen var låg. Händelsen är allvarlig i sig men tyvärr långt ifrån unik.
Under 2025 har flera liknande fall uppdagats runt om i landet. I Vara kommun kunde en konsult godkänna sina egna fakturor utan underlag som styrkte utfört arbete. I Nacka polisanmäldes en konsult som attesterat fakturor till sig själv på miljonbelopp. Ett bemanningsföretag hyrde ut samma konsult på heltid till både Kungsbacka och Härryda kommun – samtidigt.
Det som förenar dessa exempel är inte enskilda misstag eller bristande moral. Den gemensamma nämnaren är kommuner som saknar tillräcklig kontroll över sina konsultinköp.
Ansvaret för konsulter är ofta utspritt mellan olika förvaltningar, projekt och chefer. Resultatet blir att ingen har helhetsansvar – och att ingen heller har en samlad bild av vilka konsulter som finns inne, hur länge de varit där, vad de kostar eller vilket värde de faktiskt levererar.
Detta innebär att en betydande del av våra skattepengar riskerar att användas utan tillräcklig insyn, kontroll eller styrning. Vem bär ansvaret för det?
Det är lätt att peka finger i efterhand men istället måste vi kraftsamla för att arbeta bort de strukturella utmaningarna och förebygga att samma sak händer igen och igen. Många kommunledningar duckar fortfarande frågan om vem som bär ansvaret för den samlade konsultnotan.
Det här är ett problem som kräver att kommunledningar, politiker och förvaltningar tillsammans prioriterar struktur, uppföljning och tydligt ansvar. Med rätt verktyg och rätt fokus kan vi minska riskerna, stärka förtroendet och säkerställa att konsulter används där de faktiskt skapar värde.
Låt oss ta kontroll över hur våra skattepengar används. Det är dags att åtgärda systemfelet i kommunernas konsulthantering.
TEXT: Stefan Norr, Managing Director, Proceedo
