I rapporten analyseras hur leveransavtal med beredskapsvillkor och rena beredskapsavtal förhåller sig till gällande upphandlingsrätt och till EU:s statsstödsrätt.
Analysen har gjorts av Tobias Indén, docent vid Linnéuniversitetet, och jur.kand. Erik Olsson vid advokatfirman Kahn Pedersen, som själva står för slutsatserna.
När det gäller upphandlingslagstiftningen kommer författarna fram till två ståndpunkter:
Eftersom leveransavtal med beredskapsvillkor vanligtvis kräver att leverantören gör större investeringar är det rimligt med en längre ramavtalstid än vad som föreskrivs i LOU, LUF, LUK och LUFS.
Författarna har också undersökt i vilken utsträckning parterna kan ändra avtal utan föregående upphandling i händelse av höjd beredskap. Bedömningen är att det finns goda möjligheter till det med hänvisning till oförutsedda händelser.
FAKTA/BEREDSKAPSAVTAL
Ett leveransavtal med beredskapsvillkor definieras i rapporten som ett avtal vars främsta syfte är att reglera en eller flera myndigheters köp av en tjänst, vara eller byggentreprenad under fredstida förhållanden, men som även innehåller villkor om hur myndigheten och leverantören gemensamt ska säkerställa myndighetens tillgång till den aktuella tjänsten, varan eller byggentreprenaden vid höjd beredskap eller andra kriser.
